Historik

Den goda bruksvaran
Höganäs Keramik har nått den betydande åldern 100 år. Trender och influenser har präglat företaget genom de gångna åren men ursprunget har alltid varit att värna om ”den goda bruksvaran”. 1909 skedde startskottet, och de båda grundarna drejare Karl Andersson och glasyrmästare Sigfrid Johansson etablerade ett företag som är högst levande än idag. Den lilla verkstaden startades nere vid stranden av Öresund i Höganäs. Andersson & Johansson (A&J) såg styrkan i användbara föremål och länge präglades produkterna av det okonstlade formspråket som blev till på verkstadsgolvet. Man utökade sortimentet med vaser i enkla modeller som var nästan naiva i sin karaktär. Glasyrerna på föremålen skiftade i flera färger och gav ett levande intryck. Produktionen omfattade även blomkrukor i enkelt och billigt lergods. Man sålde produkterna till de sk Femtonöresbasarerna och senare till blomsterhandlare. Alla föremål producerades för hand genom drejning och handformning. Först 1919 skaffade man en maskindriven blomkrukspress. Höganäs Keramik producerade krukor in på 50-talet, sedan gjorde plastkrukorna sin entré och lönsamheten minskade. Under de bästa åren producerades 1 ½ miljon krukor om året.

Från spisen till bordet
1940-talets stora försäljningsframgång var eldfasta grytor, fat och formar. Viktiga beställningar av specialtillverkade föremål kom från Firma Svenskt Tenn, Nordiska Kompaniet och Hemslöjdsföreningarna. På utställningen H55 i Helsingborg presenterades Old Höganäs, företagets första fullständiga keramikserie, formgiven av John Andersson. Kritikerna var förtjusta och inom några år såldes den i stor skala. Old Höganäs känns lätt igen med sin säregna pärlrand. Pärlstavsdekoren applicerades för hand med en sporre på den lätt fuktiga leran. Dekortekniken hade gamla anor. Det geografiska ursprunget är osäkert, men antagligen nådde den Höganäs via engelskt importgods. Old Höganäs var brukskeramik i lergods med rustik hantverkskaraktär. En bidragande orsak till Old Höganäs framgång kan ha varit den nalkande hembiträdesbristen. Fenomenet påverkade utformningen av hushållsgodset, eftersom kraven på funktionsduglighet nu ökade. ”Från spisen till bordet” blev ett allmänt begrepp.

Upp till 480 miniatyrer i veckan
Det keramiska hantverket var kärnan i A&Js livsgärning. Så sent som på mitten av 60-talet svarade upp mot 25 drejare för största delen av tillverkningen. Företagets konstnärlige ledare John Andersson förstod sig på vad kunden ville ha, och då stengods var ett dyrbart material initierade han produktionen av miniatyrer. Produkterna formgavs av John och drejades sedan på ackord. Drejarmästarna kunde göra upp till 480 miniatyrer i veckan. En lönsam affär, eftersom miniatyrerna gick snabbt att producera och lerspillet minimerades. Ofta presenterades miniatyrerna i grupp om tre, alla kombinerade med hänsyn till färg och form.

Kvalitet har alltid varit ett viktigt element för Höganäs Keramik och själva stämpeln för den goda bruksvaran. På 40-talet var det dags att expandera och 1943 flyttade A&J till Höganäs Keramiks nuvarande lokaler i Tjörröd, Höganäs. 1946 kom företagets första ordentligt tryckta produktkatalog. Hushållsgodset var den produktgrupp som tydligast pekade framåt och A&J var inte sena att se möjligheten i att skapa en egen profil. Samma år kan man finna A&Js första annons, införd i tidskriften Form.

Från lergods till stengods
1948 bildades aktiebolag med Gösta Sigfridsson (Sigfrid Johanssons son) som VD. Den gamla verkstaden var på väg att bli fabrik och framgångarna fortsatte på 50-talet. Åldern tog ut sin rätt och de båda grundarna upphörde gradvis att förknippas med företaget, som i stället strävade efter att kunna använda namnet Höganäs Keramik. 1967 blev det verklighet.

I det längsta höll Höganäs Keramik kvar vid hantverket. Utvecklingen gjorde det dock nödvändigt att övergå från lergods till stengods, och 1970 var tiden mogen. Tillverkningen industrialiserades efter hand och kapaciteten ökade väsentligt. Höganäs Keramik AB var redo att möta en ny epok.

Formgivarna kring Höganäs Keramik
Tidigt knöt A&J den unge John Andersson till sig. 1914 var han 13 år gammal och började sin karriär på företaget, där han stannade till sin bortgång 1969. Det keramiska hantverket stod John Andersson nära, och med tiden utvecklades han till att bli konstnärlig ledare. Man kan kalla honom A&Js förste formgivare. Han tillbringade hela sitt yrkesverksamma liv på företaget och identifierade sig med både företaget och Höganäs. Han hade många olika tjänster, bl a arbetade han som resande säljare tillsammans med den unge Gösta Sigfridsson, Sigfrid Johanssons son.

1953 började danskan Mette Doller i Höganäs. Hon var den förste konstnärligt utbildade personen som knöts till företaget och hon skulle ansvara för den lilla dekorverkstaden. Mette blev en slags assistent till John. 1965 tog man det stora steget och förvärvade den välkända formgivaren Hertha Bengtson från Rörstrand. Vem som tog initiativet till kontakten är oklart, men nyheten fick stor uppmärksamhet i lokalpress och även på riksnivå och radio. Under sina år på Höganäs Keramim formgav Hertha bl a Jasmin och Top. Hertha stannade på företaget i fyra år.

Den första kontakten med Signe Persson-Melin skedde under 1944, då Signe kom som praktikant till A&J. Men det skulle dröja till 1969 innan Signe kom tillbaka. Härd kom till relativt snabbt, och är Höganäs Keramiks första vitglaserade serie. De raka, enkla och okonstlade formerna och Signes respekt för hantverket passade väl med A&Js värderingar.

Ann Jansson kom till Höganäs Keramik direkt från Konstindustriskolan i Göteborg på 70-talet, Ann har bl a formgivit stengodsserien Party, i den så tidstypiska "Höganäsbruna"-glasyren. Serien blev mycket populär både i handeln och i produktionen eftersom den var lätt att arbeta med.